Blog Post
Elak lukt efter åtta års renovering – när måttet börjar bli rågat
Ni som aldrig bott i ett sjukt hus kommer aldrig förstå – men detta är mitt försök att förklara. Helvete vad musten gick ur mig nu i eftermiddag. Att mötas av den enorma lukten i huset när jag kom hem från att ha varit bortrest idag golvade mig. Jag satt på riktigt på köksgolvet ett tag och bara kände mig helt tom. Sune min katt gick bekymrat om kring mig och försökte puffa liv i mig medan jag satt där och stirrade in i väggen. Med insikten av att åtta års jakt på elak lukt inte är över. Trots att jag tagit bort luktkälla på luktkälla. Det sjukaste husen av ALLA sjuka hus är fortfarande sjukt.
Alltså, tänk om jag nu plöjer massor med pengar på avloppsrenoveringen som kommunen påtvingat mig (och alla grannar), pengar på att renovera källaren, pengar på att göra färdigt restpunkter utomhus, pengar på att fixa nytt staket, pengar på en häck gentemot gatan, pengar på en (hög och tät) häck gentemot grannen – och sedan blir helt färdig med husrenoveringen som då har tagit 10 år. Och fortfarande har elak lukt. Och fortfarande får luktsmittade kläder. Pengar är dessutom inte det stora i det hela, utan snarare tid. Min tid. Mitt liv.
Jag vet inte vad jag gör då. I praktiken har huset då sabbat en stor del av mitt liv. Inte nog med att det tagit enormt med fritid i 10 års tid, utan det har då varit förgäves. Det som återstår då är att betala pengar för att riva det – och bygga nytt. För pengar jag inte har och jag kan på riktigt inte ens låna upp till det heller som ensamstående. Som ett par hade det varit lugna puckar, så antar att jag får börja datea efter taxeringskalendern isf, men skämt åsido, så nej, det är kört.
Så då kör vi standardfrågorna som jag alltid får;
“Ja men ta dit en mögelhund!”
Det är inte mögel som orsakar lukten.
“Ja men ta dit experter!”
Jag är experten. Efter alla dessa år och alla luktkällor jag redan eliminerat, så vet jag exakt hur saker och ting luktar i ett bohag och hur luktemissioner yttrar sig. Det finns ingen som skulle kunna komma till mitt hus och säga något jag inte redan vet om elak lukt efter att ha ägnat min fritid till svartmögel, kreosot, cuprinolbehandlat trä, tryckimpregnerat, intorkat hundpiss, svartlim och allt möjligt som jag stött på genom åren.
“Alltså socialt, du måste ju vara fukkad?”
Japp. Det är flertalet gånger jag fått tacka nej till sociala events för att få något gjort i huset och dessutom skrämmer det singelkvinnor deluxe. Ingen vill liksom hjälpa till eller stötta, utan alla ser det som ett hot mot sin egen vardag “ahmen det HUSET då kan du inte vara med mig 24/7 i 18 veckor här i Ulricehamn!!”. (när fast jag kanske hade behövt min egentid ändå under 18 veckor med dig ändå hörru)
Den dagen jag träffar någon som säger att hon vill stötta och åtminstone vara pepp för min kamp, så friar jag, men överlag genom åren så har de flesta dates sett huset och kampen som ett hinder och kanske rentav en orsak till att backa ur. Jag personligen har lyssnat till och satt mig in i enormt många historier och livsupplevelser, men jag har aldrig backat ur en date för att den haft ett bohag som den brottats med.
“Riv och bygg nytt då!”
Det jag är mest trött på att höra. Kan det vara så att huset och tomten i sig kostade som ca 3-5st villor i min hemby Fränsta i Norrland. Totalt. Bara för att det ligger nära Sveriges näst största stad. Addera ett nybygge på det, om än en enklare och mindre kåk, så pratar vi ändå minst 1,5 miljoner kr till.
Hussborgs Herrgård hemma i Ljunga är typ småpotatis, här på västkusten pratar vi 80 kvm mögelhus för samma penning.
Är man ett PAR så är det en annan femma. Bankerna lättar inte inte bara lite på finplånkan om man är två som har ok inkomst och är ekonomiskt skötsamma. En singelperson som tjänar 90k/mån kan få sämre förhandlingsläge än två som tjänar 30k/mån var, trots att det diffar ytterligare 30k på totalen. Säkerheten anses högre i och med att det är ett par, kan inte den ene betala så kan man grilla den andre på att pynta upp så får de två råka i luven på varandra istället osv. Jag har ju jobbat på bank och fått en helt en ny insikt.
“Ja men du la ju pengar på Everest?!”
Ja vad fan tror du? Jag tänker inte leva för att renovera och jag tänker inte sitta där en dag och om storken skulle landa säga till barnbarn att allt jag gjorde i mitt liv var att jobba. Och renovera. För varje år NU så blir jag ett år till äldre än vad min bror blev. Nu köpte han inte ett sjukt hus, men han blev aldrig 42 som jag strax fyller. Jag vet inte om jag kommer att bli 45. Eller 50. Eller ens 43. Det räcker med att någon gör en felaktig omkörning på en tjänsteresa nästa vecka, sedan är denna blogg tyst för evigt. Ska mina bekanta minnas mina sista 10 år som “han renoverade mest?”. Ska min sista minnesbild vara “nåja, jag lyckades iaf spackla gipset rätt i källaren”.
Om 24 år blir jag äldre än vad farsan blev. Om jag lyckas spöa farsan i “åldersrekord” – vad vill jag ha gjort då? Renoverat färdigt huset och fått en guldstjärna hos mäklaren?
Jag skulle nog säga att de två försöken att bestiga Everest och alla andra härliga berg som jag tagit upp mig på, har fått mig att orka kriga vidare med att leva i ett hus som konstant luktsmittar kläder och bohag.
Sedan kan man relativisera såklart. Har jag mat på bordet? Ja. Regnar det bomber på mig? Nej (även om jag inte skulle tacka nej till felriktad artillerield från någon militärövning en dag då jag inte är hemma). Är situationen dödshotande? Nej. Är det cancerogent? …. vet… ej? Vi har på tok för lite forskning på detta område än så länge. Asbest är det som har fått störst strålkastarljus överlag och där det mesta av media och forskning har hittat på, kanske med all rätt med tanke på hur elaka de små partiklarna är mot lungor osv – men vad gäller sjuka hus har vi faktiskt inte SÅ mycket forskning att titta på. Faktum är att den mesta av forskningen tittar bara på fukt- och mögel, vilket är den ENKLA delen att ta hand om i ett sjukt hus. Jag är INTE bekväm med att ta hit spädbarn för att vistas i en längre period i huset innan jag är kvitt eventuella emissioner.
Trots en period ikväll på köksgolvet där jag kände att en dynamitgubbe i min hand, tänd och redo, hade varit så otroligt förlösande – så blir det såklart inte så. Så ser inte mitt liv ut. Mitt liv ser ut som att dynamitgubben smäller, jag sitter där kolsvart i ansiktet, ögonbrynen borta, jag hostar till ett par gånger och frågar efter vem fan som sa att den var släckt, sedan kör jag på igen. Ny dag, nya tag och kanske med färre vänner som har pyrotekniska färdigheter.
Om Författaren
Dela inlägget
Senaste kommentarer
Mest populära blogginlägg
Gräsmattan har fått fnatt
Hehehhe…
Handla IKEA-kök i Polen
Cthulhu invaderar ca 1-2 meter/år
Kategorier
- Allmänt (2,524)
- Bygg- och arbetsmoment (1,650)
- Bygginstruktion (5)
- Design (13)
- Ekonomi & Hushåll (55)
- Energi, värme mm (75)
- Film (45)
- Fukt, Elak lukt, Mögel (170)
- Inredning (149)
- Planering och planlösning (87)
- Trädgård (644)
- Verktyg och maskiner (100)
Arkiv
April 14, 2020
at 20:39
Nu är jag övertygad om att du kan googla själv, men jag snubblade över den här: https://www.husgrunder.com/renovera-husgrunder/syllbyte/
Verkar görbart, om än jävligt.
Framför allt var det en massa tips om hur man hittar och mäter fukten och tips på hur man åtgärdar.
Det kan inte vara två olika luktsmittor du har? En från hallutbyggnaden med misstänkt tryckt virke och en i form av möss i isoleringen. Den senare som upphov till lukten i vardagsrummet.
Förstår att det känns förjävligt och jag lider med dig. ? Bryt ihop en dag eller två så börjar hornen växa igen. Come on! You can do this shit too! ?
April 15, 2020
at 12:59
Syllarna är torra, men om det är dem som luktar så luktar hela husets stomme för det är samma sorts virke och i sådana fall samma sorts behandling som virket har fått rakt av. Så med andra ord återstår det bara att riva huset i sådana fall.
April 15, 2020
at 15:33
Och syllarna har aldrig blivit blöta för att sen torka upp? Så att stommen kanske är ok ändå för att den inte blev blöt?
Finns det nån kvar i livet från föregående ägare som du kan få info om huset ifrån?
Så jäkla drygt…önskar man kunde komma dit, lukta o säga “jamen det är ju det här som luktar!” och att det var nåt enkelt som du aldrig tänkt på och så fick lukthistorien ett lyckligt slut! Min näsa är dock inte så bra :/
April 16, 2020
at 11:04
Så kan det absolut vara, att det bara är syllarna som fäller lukt pga tidigare fukt. Jag stör mig dock något enormt på att jag inte har känt något på mina luktprover på dem. Tyvärr ingen med historik på huset kvar i livet.
April 16, 2020
at 13:48
Jag vet att du kan väldigt mycket om det här och vill verkligen inte skriva dig på näsan alls.
Jag tänker att det kan vara läge att ta till tester för att få veta vad det är för ämnen i luften och syllar/stomme. Länkar till Anozonas, jag har själv använt mig av deras sjuka hus-prov. Har också varit med om att man tog “luftprov” i grunden i ett hus vilket påvisade höga halter av pentaklorfenoler från trycks virke, jordbakterier m.m. Detta prov togs av Ocab.
Kemiska materialprov: http://www.anozona.se/kemiskamaterialprov/
Diverse kemiska analyser för inomhusmiljö: http://www.anozona.se/analyser/
Sjuka hus-provet: http://www.anozona.se/dna-i-damm-sjukahusprovet/
April 16, 2020
at 14:51
Sjuka hus-prov osv kan jag inte göra eftersom ozonet slår sönder mögelsporer (vilket är bra), så min ozongasning dödar allt levande mögel. Det man däremot kan göra är absolut att skicka prov från någon syll. Samtidigt om den visar sig innehålla ämnen, så är det inte säkert att den fäller en elak lukt. Hade jag känt att syllarna fällde lukt så hade det varit en annan femma. Andra träkomponenter som jag har bytt ut har fällt elak lukt och där jag har direkt kunnat känna det på luktprover. Det är det som stör mig mest, att jag inte upplever att något luktar. Jämför med den tryckimpregnerade ytterpanelen där jag satte kofoten i en bräda på utsidan av huset och så fort jag bände loss den så ramlade jag baklänges och började må illa. Så mycket luktade det tryckimpregnerade trät. Med andra ord, jag skulle kunna riva halva huset och byta syllarna helt i onödan och ändå sitta med elak lukt kvar. Det är det som gör allt detta så sablarns svårt.
April 21, 2020
at 21:52
Låter som du böver en längre semester från problemet och ladda batterierna.
Sen skulle det inte skada att ta kontakt med en expert.
Kanse hitta en mindre utbildad och erfaren firma. Mejla o berätta om problemet. Känns det bra o dom värkar dom seriösa, kanse be dom komma över. Nya ögon på problemet kan kanse ge en ledtråd var problemet möjlitvis kan vara.
Kostar inget att mejla iallafall.
April 22, 2020
at 13:08
Alltså, nästan allt förutom stommen är utbytt. Mot helt nytt material som inte luktar. Det är därför ett sammanbrott är nära nu. Är det inte väggen i hallen så är det stommen i huset. Det krävs tyvärr ingen expert för att peka ut att jag har bytt allt annat material i 9 års tid ?
April 22, 2020
at 06:14
Är du säker på att det inte finns någon gammal tjärpapp, i vägg, tak eller golv ? Kanske ligger i taket mot kallvinden ?
När solen ligger på hemma här så kan man känna av en sötaktig doft i hallen, som sätter sig i kläderna.
Visst har du plastat bakom gips? Det borde ju göra väggen rätt så tät, så frågan är ju vart det kan läka igenom luft.
Åtta års renovering har ju gett dig ett väldigt fint hus och tomt, det är inte alla som har det ! Det kommer kännas bättre nu till sommaren när det går att vädra ur riktigt ordentligt. Du har ju Happy Hiker verksamheten också, låt den växa lite i sommar och vänta ut en lösning på luktproblemet !
Starkt jobbat Peter, du har ju vunnit kriget men inte slaget mot lukten !
// PS
April 22, 2020
at 13:10
Tyvärr är allt sådant bytt. Det enda är en inbyggd yttervägg i hallen, en extremt liten del, som är kvar sedan gamla huset. Resten, förutom stommen, är helt nytt. Papp på tak, vindduk i väggar, all ytterpanel, rubbet. Det som återstår är alla syllar, golvbjälkar och väggreglar samt takstolar från själva grundhuset.